Magsjuka, förebygga eller lindra

På temat Vårda sjuka barn, blev avsnittet om magsjuka så långt att det fick bli en egen sida till slut.

Magsjuka

Magsjuka beror på att man fått i sig något onyttigt. Det kan vara jord, dåligt tillagad mat, parasiter, bakterier eller virus (den fruktade vinterkräksjukan beror på caliciviruset). Man vet inte så noga. Behandla för säkerhets skull all magsjuka som smittsam:

Barn ska ha varit fria från kräkning och diarré i 48 timmar (2 dygn), för att få gå tillbaka till dagis eller skola. Annars kan det fortsätta smitta. Syskon till ett sjukt barn bör också vara hemma – symptom kommer plötsligt och kan bryta ut ca 1,5 dygn efter smittotillfället.

Vinterkräkis smittar lätt och symptomen (kräkningar och diarré) dyker upp fort, nästan utan förvarning. Drabbas en i familjen är det vanligt att hela familjen insjuknar. Att en vuxen försöker vara tapper och gå till jobbet efter en kräksjuk natt, är sällan en bra idé – det händer att smittan sprids på arbetsplatsen också, bland vårdtagare, kollegor och kunder. Inte populärt.

Det verkar som om man blir immun mot en virusstam, när man en gång drabbats av den. Risken att smittan går runt i familjen är alltså liten. Tyvärr finns det många olika varianter av viruset i omlopp, och det finns familjer som drabbas flera gånger per säsong.

Ett husmorstips för att stoppa vinterkräksjukan i dess linda är att stoppa i sig 8 hela vitpepparkorn (till vuxen, barnen har jag inte provat på, vet inte ens om man kan få i dom ett par stycken), innan illamåendet sätter in. Om det hjälper vet jag inte säkert, men kanske. Det känns värt att försöka.

Förebygg magsjuka genom att:

– Tvätta händerna på både dig och barnen NOGA med tvål efter varje blöjbyte och toalettbesök.
Tvätta händerna igen innan ni hanterar mat, ja, även om du bara ska bre en macka.
Tvätta händerna inför varje måltid (de som inte gjort det förut, vid beredningen).

Tvätta också händerna varje gång ni kommer hem utifrån: Vi samlar lätt på oss bakterier och smittor när vi tar i dörrhandtag, varuvagnar och annat som berörs av många andra människor dagligen i den offentliga miljön. Att tvätta händerna när man kommer hem är ett enkelt sätt att hålla smittan på visst avstånd.

– Använd flytande tvål (hellre än handsprit som inte tar kål på calicivirus, eller hårdtvål som tydligen kan sprida smitta mellan olika användare).

– Ha personliga handdukar. Skilj handduk för ansikte / händer från den man använder till rumpan.

– Håll god kökshygien (se avsnittet längst ner).

Förenklande åtgärder vid sjukdom:

Om någon i familjen, eller på skola / dagis, fått smittan, om du själv känner dig misstänkt feberyr och orolig i magen eller om barnet klagar på magont, kan man vidta lite försiktighets åtgärder.
Förbered sovplatsen så att det blir lättstädat vid insjuknande eller återfall:

– Något att kräkas i. Placera ut hinkar vid sängarna, med lite vatten i botten (och ev en skvätt klorin, dock ej till små barn som kan tänkas välta eller doppa fingrarna i det). Berätta för barnen vad hinken är till för, och vad man ska göra om man mår illa. Om barnet lyckas pricka en väl placerad hink, eller hinner till toaletten i tid, blir allt lättare.
Men det är inte så lätt för dem att själva förstå vad som är på gång i den plötsliga feberyran som brukar föregå illamående. Då får man torka, moppa och skrubba istället. Ha rengöringsmedel och -redskap redo.

– Lättskött sovplats. Plocka bort intilliggande mjukdjur, böcker, mattor och liknande. Ju mindre som kan ”träffas” dess bättre.

– Skydda sängbotten, om det går:
Bra, tvättbara, madrasskydd är alltid bra att ha ovanpå skum- eller bäddmadrasser. De förlänger hållbarheten för underlaget genom ett par extra lager sugande textilmaterial (ett lakan räcker inte långt när det gäller att samla upp kroppsvätskor).

Plastfrotté, eller vattentäta underlakan i andra material, skyddar underlaget bra vid risk för magsjuka. Man kan lägga det under madrasskyddet eller direkt under lakanet. Spänn gärna med resårband under madrassen så att det hålls slätt på plats (de knölar lätt ihop sig annars). Det kan vara ganska obekvämt och svettigt att sova på plastiga material, så man kanske inte bäddar med det till vardags.

Lägg en dubbelvikt handduk ovanpå kudden, under huvudet och ut över sängkanten. Det är relativt mjukt att sova på, men kan fånga upp mycket, så man slipper desinficera hela sängbotten och madrassen.

– Blöja kan vara en bra idé om barnet har diarré. Det känns inte kul för det lite större barnet, som slutat med blöjor. Det kan upplevas som ett förnedrande straff. De kan bli rädda att behöva gå med blöja på dagis igen. Var förstående, lyssna på barnets protester så du vet var problemet ligger. Och förklara sedan att det bara är nu, på natten och när man är sjuk som det behövs. Det kan vara en hemlighet som inga kompisar eller storasyskon har med att göra. Och även vuxna behöver faktiskt blöjor ibland, kan man påpeka.

Städa

Efter kräkning, för att hindra smittspridning:

Vinterkräksjuka beror på ett virus, calicivirus, som inte dör av handsprit. Att gnugga sig ordentligt med tvål (flytande) och vatten är bäst.

De besvärligare bakterierna och virusen dör vid kokning (upphettning över 75 grader). 5 minuters kokning anses sterilisera det mesta.

– Diska allt porslin, glas osv i maskin på minst 75 grader medan ni är sjuka. Troligen dör bakterierna av diskmedlet även vid lägre temperatur, men vem vill chansa?
– Koka även tandborstar, nappar etc, som kommit i närkontakt med den sjuke, när sjukdomen avtagit.
– Koktvätta lakan, kläder och handdukar som kommit i kontakt med smitta (droppar av kroppsvätskor). För känsligare plagg får kanske 60 grader räcka, med extra förtvätt och sköljning.

Städa är viktigt. Små små droppar innehåller massa smitta. Med tanke på stänkrisken finns sannolikt smitta både på barnets händer, ansikte och kläder – samt allt dessa kommer i kontakt med.

– Använd t ex klorin (som tar kål på det mesta) för att rengöra moppar, torktrasor, hinkar, toalett, badkar, vaskar och handfat.

– Såpa tycks duga gott till saker som inte tål klorin, t ex mjukdjur och vissa golv. Gnugga så det blir ordentligt skummigt och skölj / eftertorka, så bör det motsvara en ordentlig tvål-skrubbning. (Andra rengöringsmedel lär också fungera, men kanske vågar man inte bada Nalle i vad som helst, om den riskerar att hamna i barnets mun så småningom).

– Ta en hink med vatten och rengöringsmedel i rätt lösning för grovrengöring (se flaskan). Hugg en trasa eller svamp, som du är beredd att kasta efteråt, och gnugga loss. Byt hinkens vatten och tvätta svamp / trasa i klorinlösning mellan varven – det blir inte rent där man städar om trasan eller hinkens innehåll är sunkigt.

– Om ni har en avloppssil är nu rätta tiden att använda den. Nerspydda lakan och handdukar måste ju grovsköljas någonstans (tvättmaskinen blir kanske igenproppad annars). Ett badkar, en stor balja eller grovkökets vask kan få bli en första sköljstation. Vattnet i hinkar / baljor kan hällas ut i toaletten, men med en sil i handfatets eller badkarets bottenventil, undviker du stopp i avloppet. Efterstäda med klorin.

– Använd rejäla diskhandskar om du har, så skonar du händerna vid all tvättning som följer. Det är måttligt kul att rensa igentäppta handfat och avloppsventiler från spyrester, så ett skyddande lager mellan dina händer och allsköns äckel känns bra. Tvätta handskarna noga efteråt, doppa dem i klorin eller så, så undviker du att sprida smitta vidare.

– Städa toalett och handfat noga, även kranar och spolknapp. Har ni använt dusch eller badkar behöver de också rengöras.

– Städa av de ytor som kommit i kontakt med smitta: golv och sängkanter / spjälsängen, handtag och ljusknappar. Det blir inte roligare att vänta till morgonen.

– Tvätta er noga, runt munnen och händerna med tvål. Duscha vid behov.

– Byt kläder, strumpor och sängkläder vid behov, och alltid när magsjukan avtagit (även om barnet inte kräkts i sängen eller syns fläckar) för att hindra återsmitta.

– Skölj munnen, men undvik borsta tänderna eller dricka vatten direkt efter kräkning – det ger oftast mer illamående.

Vårda den lille sjuklingen

En kall hand att luta pannan mot medan man kräks känns lite bättre, mitt i eländet. Hjälp det långhåriga barnet hålla undan håret. Sätt upp håret i en tofs inför nästa ev kräkning.

Jag brukar placera ett stackars nedspytt barn i en varm dusch, medan jag röjer och städar loss det värsta, och bäddar nytt. Så städar jag oss sist. Glöm inte fötterna, som kan ha trampat i både det ena och det andra.

Barnet fryser säkert om det mår dåligt. Ren pyjamas, strumpor och tjocka handdukar kan man svepa in det i, med filt (-ar) över, om nu täcket är smutsigt.

Försök få i barnet så mycket dricka som möjligt, iallafall sedan kräkningarna avtagit. Låt det dricka ofta, men bara i små små klunkar, helst skedvis – för att skona magen.

– Ingefärsthé med honung kan lindra illamående.
– Avslagen coca cola likaså.
– Blåbärssoppa, Proviva och majs kan lindra vid diarré, när barnet kan och vill dricka / äta.
– Corn flakes, mosad banan och vitt bröd eller skorpor kan vara lättast för magen att börja med när illamåendet lagt sig. Majsvälling eller -gröt rekommenderas för små barn. Såsmåningom kan t ex kokt torsk och ris vara den snällaste mag-maten.
– Probiotika, som t ex Sempers magdroppar eller mjölksyretabletter, kan hjälpa till att återställa mag-tarmfloran hos både barn och vuxna. Rekommenderas även efter antibiotika behandlingar som förstör den naturliga mag-tarmbalansen och kan göra oss känsligare i magarna.

Vätskeersättning gör man genom att koka upp 1 l vatten, tillsätta 1/2 tsk salt och 2 msk socker och låta svalna. Smaksätt ev med några droppar citron eller apelsinjuice. Det kan man dricka i små klunkar var femte minut, eller servera teskedsvis åt barnen, för att undvika uttorkning, trots illamående.
Små barn blir fort uttorkade om de drabbas av magsjuka, så kontakta sjukvården per telefon för rådgivning om magsjukan inte avtar inom ett dygn.

Var noga med hygienen i köket:

Använd rena händer och redskap.
Grönsaker ska sköljas innan beredning.
Kött och grönt förbereds för sig.
Blanda inte rått och färdiglagat.

Se upp med rått kött!

Köttsafter från rått kött kan innehålla en massa obehagligheter (parasiter, bakterier…) och får inte komma i kontakt med grönsaker eller färdiglagad mat:

Diska kniv, skärbräden, redskap och ytor som kommit i kontakt med rått kött. Använd dem inte till något annat förrän de är rengjorda.

Torktrasor eller kökssvampar som används att torka köttsafter med måste diskas noga: gnugga in rikligt med diskmedel till rejält skum och skölj, gärna i två omgångar.

Tvätta händer som varit i kontakt med rått kött, innan du hanterar något annat.

Använd inte heller samma kniv, stekspade eller grilltång till rått och färdigstekt kött, t ex. (Enklast vid grillning är att doppa tången direkt i glöden mellan olika vändningar, det fungerar som snabbdesinfektion!)

Kyckling och fläsk ska genomstekas / kokas. Minst 73 grader måste köttet upp i. Fläskfilé t ex kan vara lite rosa i mitten, det får inte kyckling vara.

Låt inte malet kött ligga framme i rumstemperatur, det älskas av bakterier. Förvara i kylskåp och stek upp inom ett dygn, eller frys in.

Kontrollera bäst-före datum. Glöm inte se, lukta och smaka och använd sunt förnuft! Det slängs onödigt mycket fullt användbar mat.

Bäst-före datum gäller om maten förvaras rätt. Se instruktioner på förpackningarna.

Torra saker som kryddor, mjöl, eller slutna konserver kan ha längre hållbarhet än vad som anges.
Det gäller också ägg. Man kan kontroll-knäcka ägg i en kopp för att lukta och se om de är okey innan man blandar dem i någon smet eller så (är det ruttet stinker det omisskännligt). Ska de kokas kan man också känna på dess topp och botten: om ena änden känns kall och den andra mer varm mot huden är det bra, sägs det.
I frysen håller saker ganska länge, ofta lite längre än hållbarhetstiden anger.
Syrade konserver som ättiksgurka, inlagda rödbetor och sill t ex håller hur länge som helst (nästan).

Öppnade burkar och förpackningar av såser, mjölk- och färdiglagade produkter har sällan hållbarhet i mer än en vecka.

Öppnade konservburkar i metall kan lösa ut tenn i maten inuti, så förvara innehållet i ett annat kärl när du väl öppnat burken.
Ost möglar gärna längs kanten, men det är lätt att skära av med kniv eller hyvel, och då kan man fortsätta äta det som ser bra ut.
Grönsaker som möglar eller ruttnar ska däremot oftast slängas hela – men på t ex sallad kan det räcka att skala bort ett enstaka dåligt blad eller karva bort det oxiderade, brun-torra från utsidan.

Tillagad mat ska förvaras kallt. Kyl snabbt ner de rester du vill spara, t ex i vattenbad. Förvara sedan i kylskåp, eller frys in det.

Om du råkar glömma tillagad mat på spisen över natten, är det mer riskabelt att äta den sedan. Lock eller plast på maten minskar risken att bakterier kommer åt maten, men finns de där före lockpåläggning kommer de att föröka sig snabbt i rumstemperatur. Vissa sorter avger gifter som gör dig sjuk om du får i dig tillräckligt mycket. Det räcker alltså inte att värma upp maten ordentligt för att ta död på ev bakterier, giftet finns kvar ändå.

Spara inte matrester för länge. Kokt ris, fisk och skaldjur är ökända för sin korta hållbarhet.
Potatis och grönsaker, såser, stekt och kokt kött – som hålls kallt! – kan däremot hålla flera dagar.

Disktrasor, wettexdukar eller kökssvampar blir lätt läbbiga boplatser för bakterier och svampar. Då blir inte ytorna man städar med dem så rena heller…

De håller sig fräscha längre om du sköljer dem noga efter användning så de inte ligger och jäser med matrester i.
Än bättre blir det om du snabbdiskar dem: krama in diskmedel och vatten tills det skummar, skölj med kallt vatten och krama ur. Sedan låter man dem torka.
Rent, kallt och torrt är melodin. Ljumma, fuktiga trasor surnar fort.

Koka disktrasor och svampar i 5 minuter för att desinficera dem. Eller stoppa en välsköljd, fuktig svamp eller trasa i micron på full effekt en halv minut, för att döda bakterier. En gång i veckan brukar räcka. Eller byt till nya.

Även diskborstar kan kokas då och då, eller hänga med i diskmaskinen, för att hålla sig fräscha.

Diskhanddukar och förkläden ska tvättas regelbundet. Även grytvantar då och då.

Det finns en populär attityd idag att vi är för nojiga och bakteriefobiska idag, och ”lite skit rensar magen”. Jo, visst, om vi nu tycker magsjuka är ett bra sätt att rensa den på.

Det är skillnad på att vara renlig och hypokondrisk.
Vi behöver inte dammsuga jämt eller ha ständigt fläckfria kläder.
Vi kan låta våra barn lorta ner sig på lekplatsen och själva gräva oss ner till armbågarna i komposten – bara vi tvättar oss sedan.
Vi behöver inte köpa sk ”antibakteriella” diskmedel, tyger eller kylskåp – men vi behöver hålla våra händer och våra kök rena. Det visste man redan på mormors tid.