När olyckan är framme

Om barnet skadat sig allvarligt ska det självklart få medicinsk vård. Kör till närmaste vårdcentral (de kan ofta göra en snabb bedömning och lappa ihop er, eller skicka er vidare till lämplig specialistmottagning) eller direkt till akuten! Ring helst och berätta att du är på väg. Ta taxi om du är för stressad att köra bra, du behövs antagligen intill barnet.
Är tillståndet livshotande, ring 112! De kan skicka en ambulans åt ert håll medan ni fortfarande pratar med varandra, så ta dig tid att svara på frågor och ta emot de råd du får om hur du kan hjälpa barnet under tiden ni inväntar ambulans. De kan också ge råd för vad du kan göra medan du väntar.
Information om ”Ambulansbeställning” via 112. Andnöd, kraftig blödning eller medvetslöshet är exempel som anses livshotande. Bevittnas en nödsituation eller svår olycka, t ex bilolycka eller fall från hög höjd, ska man också larma.
Vid skador som inte är lika akuta, kontakta sjukvårdsrådgivningen: 1177 för råd.

I väntan på hjälp, se till ABC: Andning, Blödning, Chock. Dvs underlätta andningen först, stoppa sedan blödning och försök hålla personen varm och lugn.

Viktiga länkar:

Information, bild och text, från 1177 om första hjälpen, hjärt och lungräddning, för barn.
Instruktionsfilm om HLR för barn under 1 år.
Instruktionsfilm om HLR för större barn, över 1 år.

Om ett barn har satt i halsen: en tydlig instruktionsfilm för hur man åtgärdar luftvägsstopp, från Securitas.

Sjukvårdsrådgivningens information om Skador och olycksfall. Allt från hur man tar hand om sår och stukade fötter till råd vid ormbett, förgiftning. Du kan också ringa telefonnumret 1177 för att få råd.

Ett snabbt tips för det väldigt obehagliga scenariot att barnet (eller en vuxen) sticker sig djupt på något vasst – en kniv, pinne eller så – dra helst inte ut den själv. Om en artär (pulsåder) skadats kan det förvärra blödningen. Skaffa skyndsamt hjälp, taxi eller ambulans till sjukhuset.
Var även försiktig vid fall som kan ha skadat barnets rygg och nacke. Låt barnet ligga stilla (så rakt som möjligt och helst på rygg om detta är möjligt utan att vrida eller flytta det) ifall risk finns för brott eller kotförskjutning. Håll barnet varmt, ring sjukvården för råd.

Här är istället några enkla råd för tämligen enkla tillbud. För klämda fingrar, utslagna tänder och sånt – som inte alls känns enkelt när man råkar ut för det! Samt tips på vad man kan ha i en första hjälpen väska (längst ner).

När det gör ont någonstans
Lugna barnet! Har man ont spänner man sig, blir rädd och stressad. Spänner man sig gör det ondare. Hjälp barnet komma till ro, genom att själv vara så lugn och behärskad du kan. Omtanke och en varm famn att sitta i känns skönt. Att sakta vagga fram och tillbaka, stryka mjukt över håret och ryggen, är också lugnande.

Chock är en kraftig skräck- eller smärtreaktion som kan medföra medvetslöshet. Se till att hålla barnet varmt, gärna insvept i filt. Lugna och värma är viktigt. Gärna i framstupa sidoläge ifall barnet behöver kräkas eller så. Ett barn i chock kan skaka av köld trots att det är varmt ute, svimma, kräkas, kissa eller bajsa på sig. Ombyte och något att dricka är bra att ha med i alla lägen.

Det är bra om barnet inte ser för mycket blod – torka av, dämpa ljuset och håll barnets huvud mot dig medan såret läggs om, t ex. Blod upplevs ofta skrämmande.

Undvik att uttrycka din egen stress i situationen inför barnet. Gråt ut senare, inför en god vän eller livspartner – det är hemskt när ens barn gör sig illa!

Lindra smärtan:
Att blåsa på såret eller bulan, och pussa försiktigt vid sidan av, är faktiskt lite smärtlindrande. Känselnerverna får så att säga något annat att rapportera än bara det onda. Stryk och klappa mjukt på området runt skadan. Eller nyp t ex lite i huden en bit ifrån stället där en spruta ska sättas. Det distraherar lite.

Xylocainsalva är smärtlindrande, men svider först vid kontakt med sår. Kan användas vid insektsstick, eller om en sticka ska plockas ut t ex.

Är det en rejäl smäll barnet fått och det gör mycket ont, kan man ge smärtlindrande medicin som alvedon eller, om man vill lindra en inflammation (som ger ömhet, svullnad och rodnad), ipren.

Att kyla området är bra mot smärta, svullnad och brännskador (se nedan). En klämd hand, ett blåmärke eller en tå som sparkat på en sten, får lindring av svalt vatten eller en kylklamp (noga insvept i torr handduk så den inte fryser fast i huden!) som hålls intill området en stund.
En inflammation, när det blivit rött och svullet, t ex vid nageltrång, kan också lindras av kyla. När barnet bitit sig i tungan kanske det kan få dricka lite kallt vatten eller suga på en isbit.
Kyl inte huden mer än 15 minuter – då riskerar man köldskada istället!

Vid blödande sår:
Vid en liten blödning tvättar man bort smuts och grus med rent rinnande vatten eller koksaltlösning (hastigt, vatten löser blodet och hindrar det att levras / läka), torkar med ren handduk eller trasa (ev desinficeringsservett) och lägger om såret med t ex plåster eller en kompress och en gasbinda.
Förbandet ska skydda såret från smuts samtidigt som det ska hjälpa blodet torka och stoppa blödningen. Förband ska läggas luftigt, det underlättar läkningen och minskar möjligheten för svamp och bakterier att sprida sig.

En stor blödning ska stoppas så fort som möjligt. Vik in ev hudflikar (rengör om möjligt genom hastig sköljning), bind om med första förband (i en förbandslåda finns kompresser och gasbinda, i brist på sådant får man använd rena kläder eller en scarves eller vad som helst) och sök sjukvård.
En blödning med pulserande, sprutande blod måste stoppas snarast. Hårt punkttryck, en kraftig omlindning och omedelbar akutvård är nödvändigt. I värsta fall pressar man fingrarna (helst väl rengjorda förstås – ofta finns plasthandskar i första hjälpen väskor) hårt mot den blödande artären för att bromsa flödet.

Det är bra om barnet inte ser för mycket blod – torka av, dämpa ljuset och håll barnets huvud mot dig medan såret läggs om, t ex. Blod upplevs ofta skrämmande.

Något brutet?
Om barnet har ramlat och slagit sig eller klämt sig hårt, kan man vara orolig för brott. Om barnet har ont, inte vill eller har svårt att röra handen / foten (t ex greppa runt något, stötta på foten) kan man misstänka att barnet har brutit något. Det uppstår ofta svullnad och blåmärke där brottet skett. Försök hålla armen / benet stilla, linda ev ett stödjande bandage och sök vård. Det ska undersökas snarast av läkare.

Brännskador
Här en länk direkt till sjukvårdsupplysningens råd om brännskador.
För stora brännskador – ring sjukvården! Ett litet barn anses svårt brännskadat redan vid till ytan små skador.

Brännskador ska kylas med svalt vatten, länge. Ca 15 minuter rekommenderas, för att brännprocessen ska upphöra. Det är viktigt att det inte blir så kallt att barnet får köldskador av det. Svalt vatten, ca 15-20 grader, är bra.
Man kan hålla den brända handen under rinnande svalt vatten, hålla handen i ett glas kallt vatten (det behöver bytas efterhand då det värms upp av handen) eller ställa barnet i duschen om det är ett större område.
Man kan även prova att lägga en kylklamp eller något fruset överhuvudtaget intill det brända området. Det är viktigt att fryskalla saker är torra och inlindade i t ex en handduk – annars kan de frysa fast i såret / på huden.

Tandskador
Det är lätt hänt att små barn trillar och slår i tänderna så de skadas. Det gör ont förstås. Trösta. Ge smärtlindrande medicin vid behov. Kontakta tandvården (dagtid) eller sjukvård (om olyckan sker på en kväll eller helg) för ev vård.

Om en bit av en tand slagits av, så att delar av nerven blottas, gör det mycket ont! Ge barnet smärtlindrande medicin och kontakta tand- eller sjukvården akut. Det finns en tandpasta (Cavit) som man kan köpa på Apotek att lägga på tanden som provisorisk lagning (efter rengöring), i väntan på tandvården. Ha gärna sådan hemma! Funkar även om man tappar en plomb!

Om tanden slagits lös, särskilt om det kommer lite blod runt den, ska man kontakta tandläkare. Är tanden snedvriden, intryckt eller det ser illa ut på andra sätt – kontakta vården akut. Barn ska inte behöva ha ont! I väntan på vård: Lindra smärtan med t ex alvedon. Ömma, lösa tandrötter kan också lindras av att något kallt, t ex en isbit, läggs mot tandköttet, en bit ifrån själva rothalsen (förutsatt att inte tanden själv är trasig, då isar det förfärligt).
Om skadan är lindrig kanske den inte märks förrän tanden mörknar i grått, vilket brukar vara ett tecken på att roten skadats. Kontakta tandläkare då, för bedömning av vad man ska göra.

Ibland kan en lite lossad tand växa fast igen. Lite massage, t ex med mjuk tandborste, runt roten kan påskynda läkningen. Ibland besvärar den lösa tanden barnet så mycket att det är bättre att den tas ut, iallafall om det är en mjölktand. Tills tanden vuxit fast (eller trillat ut) ska barnet inte tugga: det blir soppor, gröt, kräm, puré och stavmixade grytor en tid.

Om en tand slås ut helt: Kontakta tandvården genast för att kontrollera att det t ex inte finns bitar kvar av roten.
Mjölktänder som slås ut ska man inte försöka sätta tillbaka. Det kan skada underliggande tandanlag.
Om en permanent tand slås av ska man försöka leta upp och spara den i väntan på tandläkarbesöket. Förvara den gärna i munnen där man ökar chansen att roten överlever. (Kanske en snabb avsköljning kan vara nödvändig först, om tanden är full av grus.)
Även svårt tillslagna, snedvridna tänder som orsakar barnet stort besvär bör ses till snarast. Sök läkarvård om ni inte får tag på tandläkare. Barnet ska inte lida i onödan!

Ibland kanske barnet bitit sig hårt i läpp eller tunga i samband med skadan. Det blöder rejält. Kontakta sjukvården (ev akut) så man kan sy om det behövs, men också kontrollera att det inte finns bitar av tanden kvar inne i köttet, innan alltihop svullnar upp till en stor fläskläpp. (Den kan man för övrigt kyla (se smärtlindring ovan) för att lindra svullnaden.) Om tänderna är hela kan den risken uteslutas.

Anmäl tandskador till ditt försäkringsbolag. Om t ex ett anlag skadats så att en tandprotes kommer att behövas senare, eller om en lagning behöver göras om 20 år senare, ersätts detta av er olycksfallsföräkring.

Huvudskador
Om barnet trillar och slår i huvudet hårt, ska man hålla det under särskild uppsikt. Kontakta sjukvården för råd!

Om barnet blivit medvetslöst för en kort stund, svimmat av, kan det ha fått hjärnskakning. Det behöver vila, och kan må illa. Det kan behöva läkarvård.

Man kan kontrollera pupillernas reflexer. I normala fall drar pupillerna ihop sig lika fort på båda ögonen när man tänder en lampa eller riktar ansiktet mot ljus. Vid hjärnskakning eller ev skada kan pupillerna reagera olika fort. Ögonen kan skela också. Berätta om sådana symptom vid kontakt med sjukvården!

Barnet får inte falla in i medvetslöshet – då krävs förstås akutvård! Kanske vill det ledsna barnet sova en stund, men man kan behöva väcka det lite grann, kontrollera att det reagerar på beröring och tilltal, ca var 20 e minut under de närmaste timmarna.

Lindra så gott ni kan genom att kyla ev bula med fuktig handduk kan kännas skönt. Trösta i famnen är nog så bra.

Första-hjälpen-kit:
Några saker vill jag helst ha med mig överallt när jag har barnen med. Det kräver rymlig handväska, ryggsäck eller skötväska, men det är det värt för lite sinnesro.

1) Första hjälpen väska. Ett litet allt-i-ett paket ska innehålla:
* rengöringsmedel: sterila våtservetter och koksaltlösning
* något som stillar stora och små blödningar: plåster, förband (t ex gasbinda) och sterila kompresser
* ögondroppar
* plasthandskar för den som ska tvätta och plåstra

komplettera med:
* smärtstillande tabletter (stolpiller för barn, eftersom flytande medicin sällan ryms i en så liten väska) och smärtlindrande salva (xylocain eller motsvarande)
* näsdroppar och allergimedicin (som allergiker bör man alltid vara utrustad för att hantera ett anfall, t ex inhalator vid astma, och ett akut inflammationshämmande cortisonpreparat som Betapred – eller något annat som man fått rekommenderat av sin läkare)
* Pincett och sax
* Cavit tandpasta för att provisoriskt laga trasiga tänder
* Har barnet en sjukdom som kräver medicin ska den såklart också finnas med här.

Dessutom vill jag ha med (t ex i skötväskan):
– Papper. Massor av papper. En toapappersrulle eller tusen små färdigvikta mjuka servetter. (Att torka snor, kräk, matrester och spill, eller fixa blöjbyten med. Med vatten eller ev lite olja på blir det allergivänliga våtservetter.)

– Vatten. Att dricka, tvätta sig med och skölja nappar med. Eller fukta papper till våtservetter.

– Färdkost, t ex digestivekex, skorpor, russin eller något annat att stoppa i små magar när blodsockret börjar sjunka. Eller burkmat och en sked. Bra vid sena dagishämtningar, i affären när kön är lång eller när man får vänta länge på sjukvårdsmottagningar. Helst sådant som inte ligger och ruttnar när man glömmer det i bilen eller handväskans botten.

För små flaskbarn rekommenderas att ha ljummet vatten i termos och ersättnings- eller vällingpulver i en påse separat, så blandar man i nappflaska vid behov. Färdigblandad välling blir fort dålig om den ligger och surnar i flaskan annars.

Har man någon gång suttit med ett barn på Akutmottagningen mitt i natten, när det är fullt av andra dödströtta, sjuka och gråtande barn, så vet man att det är svårt att få hjälp. Svårt att få fatt i någon som kan utdela en Alvedon ens (därför bra att ha i den där första hjälpen väskan), så en världslig sak som mat får man minsann ombesörja själv. Och det är orimligt att börja bre mackor i en akutsituation: ”Andas du så gott du kan lilla vän, mamma ska bara…” Hinner man klämma ner en frukt i väskan är det nog max. Där kommer färdigpackade kex, knäckebröd och russin väl till pass.

2) I skötväskan är också fiffigt att ha:
– Blöjor
– Ett ombyte (t ex en pyamas, finns ingen anledning att vara fancy): även friska barn kladdar ner sig med jämna mellanrum, men sjuka gör det med extra stor effektivitet
– Plastpåsar att lägga förbrukade blöjor eller kläder i
– Mjukgörande fet kräm (t ex Bepanhten som funkar på röda stjärtar, nariga kinder, trasiga bröstvårtor, läppar – ja, det mesta. Kan smörjas på utsatt hud innan man går ut i frysgrader, som skydd.)
– Napp och nalle, ev liten sagobok

…plus ovan nämnda: papper, vatten, färdkost. Och första-hjälpen väskan!

3) I bilen har vi dessutom alltid extra filtar och vinterkläder (mössor, vantar, någon gammal tröja…) OM man skulle köra av vägen eller så. Risken ökar både på vintern och i stressade situationer, som när man har ett gråtande barn intill sig.

Jag vet att det låter himla helylle och överplanerande, men erfarenheten visar att det är bättre att vara förberedd än att stå där med ett blödande barn och inga plåster, eller ett skrikhungrigt barn och inget att stoppa i mun på det. Planering gör att man slipper begå samma misstag flera gånger.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s