Vårda sjuka barn

Här lite sjukvårdstips för vabbande föräldrar: Om mat och dryck, vila och frisk luft, om huskurer och enkla lindrande åtgärder vid vanliga barnåkommor som:

Feber
Snuva och öronont

Hosta och ansträngda luftvägar
Magsjuka
Kliande besvärligheter  (om insektsbett, vattkoppor, mollusker och löss)

Men först:

Kontakta sjukvården?

Behöver ni medicinsk vård?

Sjukvårdsupplysningen kan ge råd via internet eller telefon (nr: 1177). Där får ni råd om hur ni kan behandla barnet hemma, eller besked om när det är dags att söka sig till sjukvården eller rent av akuten för kontroll och provtagning.

Man bör t ex kontakta läkare om en bebis under ett halvår får feber. Lyssna till kloka Doktor Cecilia, hon vet. Detta och en hel massa annat.

Andra gyllene regler jag fått höra är att kontakta sjukvården:
Om barnet har feber som inte går ner efter 3 dagar.
Om febern stiger över 40 grader, eller leder till feberkramp för första gången.
Eller om barnet, ett par dagar efter tillfrisknande, hastigt får hög feber igen. Det kan vara tecken på bakterieinfektion, eller följdsjukdomar, och bör då behandlas snarast.

Vid behov av läkarbedömning, vänd er till er vårdcentral, eller hellre en lokal barnläkarmottagning (om det finns en sådan). Er BVC kan också hjälpa till med råd, eller hänvisa till de läkare som undersökt ditt barn tidigare. Det känns ofta bäst med specialiserade barnläkare, som brukar vara bra med barn och väl uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna.

Man ska alltid i första hand söka hjälp inom primärvården (Vårdcentral, ev lokal barnläkarmottagning eller jourläkarmottagning på kvällar och helger). Därifrån kan man få remiss och eventuellt förtur till den klinik man behöver specialistvård av (om man behöver sådan).
Försök ringa en vardagsmorgon, så är det lättare att få en tid om ni behöver. Är det en fredag och du är tveksam – ring hellre och boka tid under dagen, än vänta tills det är lördag och barnet plötsligt är jättedåligt. Det är alltid längre köer och svårare att få tid på jourtider.

Akuten är till för de mest brådskande fallen: olycksfall nattetid, livshotande tillstånd dygnet runt.
Då akutmottagningarna ofta har hög belastning av patienter med just livshotande tillstånd, vill sjukvårdsupplysningen hålla hysteriska föräldrar med småkrassliga, men höggradigt smittande barn borta från dem. Ofta är det ett gott råd: det är bekvämare för er att vänta och vila er hemma, än att vänta i timmar på en stressande läkarmottagning med det sjuka barnet.

Om sjukdomen inte tycks kräva just akut vård, brukar de därför som regel be er vänta till i morgon (då primärvården kan ta över), om barnet blir sjukt mitt i natten. De flesta sjukdomar är inte livshotande, eller så akuta att de kräver omedelbar läkarvård. Rådfrågar man sjukvårdsupplysningen bör de veta.

– Men ibland kan man inte vänta! Kanske har rådgivaren inte uppfattat hela sjukdomsbilden, eller förstått graden av skada, eller lidande för barnet. Du får själv avgöra hur akut du tror att barnets tillstånd är, i samråd med rådgivningen. Man kan behöva stå på sig inför en stelbent sjukvård – du känner ditt barn och det ska inte behöva lida i onödan – men gör det med respekt för deras expertis. Var inte otrevlig, det lönar sig sällan.

Allmänt, exempel på tillfällen när läkarvård krävs:

Är barnet matt, slappt och orkeslöst?
Orkar det inte dricka eller sitta upp?
Är det svårt att få kontakt med det?
Har barnet krampaktig smärta i buken?
Kraftig smärta överhuvudtaget?
Olycka med slag mot huvudet och tillfällig avsvimning?

= Ring sjukvårdsupplysningen för råd medan ni söker läkare för vård så snabbt som möjligt (ev jourläkare, kvälls- eller helgmottagning eller en sk akuttid på vårdcentral).

Har barnet andnöd?
En kraftig allergisk reaktion med svullnad i ansiktet eller halsen?
Har barnet blivit medvetslöst eller allvarligt skadat (stor blödning, ev benbrott) vid olycksfall?

= Akutläge: Sök akutvård. Ring ev 112 för ambulans.

Oftast fullt behandlingsbart hemma, med exempel på undantag:

Feber och snuva är inte dödligt. Jobbigt, ja, absolut, men i normalfallet fullt behandlingsbart hemma.
Kontakta sjukvården om barnet är kraftigt allmänpåverkat eller yngre än 6 månader.
Kontakta även sjukvården för råd om febern är mycket hög, inte går över eller återkommer inom 3 dagar efter förbättring.
Feber som kombineras med andra symptom än snuva kan också behöva kontrolleras.

Kräkningar och diarré smittar ofta och ska först och främst behandlas hemma. Sjukvård behövs först vid risk för uttorkning (t ex diarré som inte går över efter 3 dagar, tidigare för små barn – rådgör först med sjukvården via telefon).

Krupp (sk falsk krupp, dvs rosslande, skällande hackig hosta som knappt låter barnet andas ett helt andetag mellan hostningarna, och orsakar svår oro hos samtliga) kan oftast lindras av en stund i friska luften!
Svep barnet i en stor filt och bär ut det, eller öppna ett fönster på vid gavel och håll barnet intill det. Processen kan behöva göras om flera gånger under natten.
Eller sätt er på badrummet med duschen påslagen. Hög luftfuktighet lindrar vid ansträngda luftvägar.

Kruppanfall brukar komma på kvällen eller natten (luftvägarna svullnar mer när barnet ligger ner). Sådana nätter kan man behöva turas om att vaka med barnet halvsittande i famnen. Låt barnet ligga med huvudet högt, nära ett öppet fönster. Prova ev nässpray om barnet är snuvigt, samt slemlösande hostmedicin (receptfri) för att minska symptomen och hostan.

Om ett kruppanfall inte lindras av frisk sval eller fuktig luft ganska snabbt (5 minuter kanske), och hackhostan envist fortsätter, börjar man bli orolig för att andnöden ska ge syrebrist. Det kan behövas akutvård, ev ambulans – rådgör med sjukvården (1177) eller ring direkt 112 om barnet faktiskt har andnöd. Man bör, även om anfallet gått att häva, kontrollera barnet hos läkare dagen efter efter ett första kruppanfall.

Har barnet förkylningsastma kan symptomen vara liknande, med rosslig hosta som inte vill ge sig och kanske väsande, pipande andetag och andfåddhet.
Frisk och fuktig luft hjälper här också, samt nässpray som minskar det sega slemmet från näsan. Det behövs ofta även medicin:
Astmamedicin som barnet andas in fungerar avsvällande på luftvägarna och lindrar, även krupp i många fall. Sådan medicin ska helst ges förebyggande vid förkylningsperioden på drabbade barn, men kan självklart användas lindrande och behandlande vid andnöd. Har man sådan medicin hemma behandlar man enklast hemma.
Har man det inte: Sök läkarvård! Sök alltid akutvård om barnet har svårt att andas!

Läs mer på sidan om hosta och ansträngda luftvägar!

Att barnet blir trött och gnälligt av att vara sjukt är inte heller så konstigt. Låt det vila. Trösta och ge smärtstillande vid behov.

– MEN: Allmäntillståndet är viktigt, precis som din magkänsla. Känner DU dig allvarligt orolig för barnet, och tror att det inte kan vänta? Kontakta sjukvården och berätta vad som oroar dig.
Känner DU att den läkarbedömning eller -vård ni fått varit otillräcklig? Blir barnet inte bättre? Sök en annan läkare för second opinion.

Nu till huskurer och hemvård!

Äta och dricka

Aptiten är ofta nedsatt när man är sjuk. Vi vuxna drabbas lätt av panik när barnen inte vill äta, men vi får försöka respektera deras smak. Bjud dem mat, gärna med bröd och frukt till (ifall de nu har avsmak mot huvudmålet så får de ändå i sig något) men tvinga inte i dem. Särskilt inte vid magsjuka!

Viktigare än mat är oftast att de får i sig något att dricka. Man kan gott erbjuda honungsthé (låt svalna lite innan barnet dricker!) och skorpor om det slinker ner. Jag vet att tandläkarna varnar för söta drycker, men för ett sjukt barn är det inte så dumt att locka med något lite sött för att få i dem den vätska de behöver. Man kan ge dem juice, eller göra smoothie på frukt blandat med juice eller yoghurt. Blåbärs- eller nyponsoppa kan också uppskattas. Särskilt med en klick glass.

Vätska är särskilt viktigt om barnet har magsjuka och / eller diarré. Då kan man behöva ge vätskeersättning för att undvika uttorkning.

Vätskeersättning för ett trött och av magsjuka uttorkat barn gör du såhär: koka 1 l vatten, tillsätt 1/2 tsk salt och 2 msk socker. Smaksätt gärna med lite apelsin- eller citronjuice. Servera i små klunkar ofta.
Kontakta läkare om diarrén inte går över på 3 dagar (tidigare för mindre barn, och absolut om barnet visar tecken på uttorkning: om huden känns torr och slapp, om barnet är mycket matt och blekt om läpparna).

Vid illamående:
Prova gärna ingefärsthé om barnet mår illa. Det lindrar, men smakar starkt så det är inte säkert att de vill ha.
Lite avslagen coca cola kan faktiskt också lindra illamående – man kan hälla upp lite och vispa runt tills bubblorna lägger sig.
Proviva är snällt mot magen och hjälper till att återskapa bakteriefloran efter magsjuka. Det finns som små ”shots” med lite högre koncentration av de snälla bakterierna, ifall man inte orkar dricka så mycket.
Magsjuka är ett så besvärligt område att det får en egen sida. Läs mer här!

Har barnet ont i halsen kan något kallt kännas skönt och svalkande. Glass eller milkshake slinker lätt ner, men nyttigare alternativ kan vara:
– frusen smaksatt yoghurt
– smoothie gjord delvis på frysta bär
– mosa banan med lite kakao och frys in i 30 min. Smakar gott och innehåller inget tillsatt socker.

Vila

Sjuklingarna behöver vila och lite extra omsorg också. Bädda ner i sängen en stund för middagsvila åtminstone. Läs saga och kramas. Gör det mysigt för dem med en filt runt deras axlar eller ben om de är lite frusna. Tjocka strumpor på fötterna är också bra.
Resten av dagen finns stor risk att hamna i TV soffan och titta på någon lagom snäll film, vilket kan vara mysigt. Spela något lagom lugnt datorspel kan också vara ok.

Se bara till att göra något annat också, för mycket skärmtid blir de snurriga av. Ge dem en serietidning, en pysselbok att knåpa med eller ett fotoalbum att titta i. Klossar, pussel eller memory kan aktivera stillsamt om dagen känns lång. Att äta mellis utomhus kan ge frisk luft och omväxling, om barnet orkar det. Kanske om du bäddar in det i en extra filt?

Vabbmys i juletid

Vabbmys i juletid

Man ska hålla barnet hemma från förskola och barnomsorg så länge det är sjukt och allmänpåverkat. Det ska ha varit feberfritt i en hel dag, och får inte ha haft symptom på magsjuka på 48 timmar. Dels för att barnet inte ska smitta sina kamrater eller personalen, dels för att barnet faktiskt behöver vila.  Att vara på förskolan är ansträngande, en arbetsdag full av intryck för barnet – det orkar man inte direkt febern går ner efter en rejäl influensa.

När man precis varit sjuk blir immunförsvaret dessutom ofta nedsatt och barnet blir mottagligt för fler infektioner. En extra vilodag kan alltså behövas för att samla krafter, äta och dricka, komma ifatt med läxor kanske. Passa på att städa av, byta lakan och tvätta lite så att ni slipper dra runt i evig sjukstuga hemma.

Annonser

6 kommentarer till Vårda sjuka barn

  1. elisabeth skriver:

    Hej.
    Jag har bara en kommentar angående det du skriver om att bröstmjölk lindrar öroninflammation.
    I vissa fall kan amning orsaka öroninflammation. Det beror på om mamman äter mycket mjölkprodukter. Är bebisen lite känslig mot mjölk (det behöver inte alls synas på något annat sätt) kan han/hon få upprepade öroninflammationer. Man bör då prova att utesluta mjölk ur sin egen kost för att se om det hjälper.
    Anledningen till detta är att om barnet är lite överkänsligt mit mjölk kan slemhinnorna i kroppen påverkas.

    • vardagsmos skriver:

      Hej och tack för din kommentar!
      Vad jag förstått råder oenighet om hur komjölksallergi kan påverka inflammationer i örat: http://www.mjolkfri.com/allergier/10/mjolkallergi/
      Däremot är det förstås rätt att OM barnet lider av komjölksallergi (vilket ca 2-8 % av spädbarnen kan göra enligt olika beräkningar) så bör man utesluta detta ur sin kost medan man ammar, eftersom bebisen annars kan få diverse allergiska symptom som magknip, hudutslag mm (ev då även öroninflamationer). Samtidigt är det ju så att de flesta bebisar inte lider av komjölksallergi, och för dem är det inga problem att mamman äter mjölkprodukter. Det är amningen i sig – med det intensiva sug-sväljandet, och antikropparna som tillförs – som anses ge ett skydd mot många öroninflammationer. Att droppa lite bröstmjölk rakt ner i örat kan också hjälpa, har jag hört (men inte provat själv – däremot i ett inflammerat öga en gång). Är barnet allergiskt mot något mamman ätit då lär detta ju inte hjälpa förstås, då kontaktallergi kan förvärra inflammationen. Så bra poäng!

  2. sandra skriver:

    OBS! Bebisar ska inte äta honung över huvud taget enligt gällande råd då det kan vara mycket farligt för dem. Googla gärna :)!

    • vardagsmos skriver:

      Det har du alldeles rätt i! Ren honung ger man ju inte till små barn (under 1,5 år enligt biodlarnas sida, men 1 år enligt livsmedelsverket). Då bakterier dör vid kokning har jag tidigare hört, som huskur, att det kan vara ok med kokt honungsvatten – men de giftbildande sporer som i sällsynta fall kan finnas i honung kan tydligen överleva kokning. Jag reviderar genast.

  3. Anonym skriver:

    ”Vår lillkille har fått sitta på akuten och andas adrenalin en halv natt, när hans luftvägsinflammation ledde till syrebrist. Det var otrevligt att inse allvaret, men det märktes inte så mycket mer än just lätt flämtande andning, under vila.”
    Förstår inte men det kanske är för att jag har feber sedan ett par dagar tillbaka. Jag undrar om du menar att du inte märkte syrebristen mer än att han andades annorlunda? Det är oroande, hur ska man veta hur ens barn mår då?

    • vardagsmos skriver:

      Nej det var en otydlig och ofullständig beskrivning (mina texter blir så långa ändå…) av sonens sjukdomsbild. Vid tillfället var han kraftigt förkyld, med rosslig hosta, snuva och hela kitet. Vi hade varit hos läkare samma dag, som lyssnade på lungor och luftvägar och bedömde ”förkylning, luftvägsinflammation – blir han sämre, eller andfådd vid vila, så får ni söka akutvård” och det tog väl 2 timmar innan andfåddhet uppstod – lagom till att vårdcentralen stängt och akuten fick ta över. (Det var efter det som akuten tipsade om en barnklinik som vi numera vänder oss till istället för vårdcentralen, eftersom de verkar ha bättre koll på förkylningsastma.) Även ”syrebrist” får kanske omformuleras: han hade sänkt syresättning (92%), vilket av läkarna bedömdes ganska allvarligt.
      Om ditt barn är ordentligt sjukt så märker du att det är ordentligt sjukt: matt, svag och trött. När de är så dåliga att jag blir orolig, kontaktar jag sjukvården – oftast upplysningen först. Det är kanske vid 1/3 sjukor i vårt fall eftersom båda mina barn har haft luftvägsproblem. Efter rådgivning åker vi ibland in för läkarkontroll. Tycker det känns skönt att ha en dialog med sjukvården, de kan lyssna på barnet och det har hänt att de beslöt att skicka en ambulans till oss när de hörde hur det lät.
      När de har svårt att andas låter det ibland hemskt: tungt, rossligt eller som om de kippar efter andan. Men ibland har det låtit knappt alls, lätta, svaga flämtningar – och då är det nästan värre, för man blir rädd att inte märka något. Som tur är kommer det inte helt plötsligt, det börjar med dunderförkylning och rosslig hosta, så numer medicinerar vi förebyggande direkt vid hosta. Och låter barnet sova på min arm hela natten så jag har koll. Men ja, det är oroande. Det har blivit många nattvak, störd nattsömn och allt som hör till.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s