Julinvasion!

Ja, det är snarare fråga om invasion än dekoration. En hel tomtearmé har tagit sin tillflykt hos oss. De lurar i varje vrå, nedstoppade i krukor och klättrande på ljusstakar. Man ska veta vad som väntar redan i hallen.

SAM_0140

Tomtefar framför den traditionella julpalmen, och där ovan en sjungande snögubbe

 

Är det inte tomtar så är det snögubbar, renar och lussetåg. För att inte tala om glitter. Sönerna älskar glitter. Det viftas och fäktas och sveps runt med girlanger tills det mesta lossnat från det snöre det satt på från början, och istället spritts ut över golv, soffor och bord. Nå, är det jul så är det.

Årets lussetåg innebar att mor i huset fick lussebullar på sängen serverade av make i toga, en son med glitter runt huvudet – inte som en tärna, lät han mig förstå, utan som en ninja – och en son med tomtejacka vars skärp användes som piska á la Indiana Jones. Några juliga sånger hojtades fram mellan varven. Det var inte en lugn stund, men det var skoj.

Ni som hängt med ett tag kanske minns att även sönernas dinosaurier tycks få liv i adventstid? De har härjat runt nattetid även i år, rotat igenom julklappsgömmor, julstrumpor och sönernas koja / tidsmaskin / dockteater (dvs en ovanligt stor papplåda som de fick av våra snälla grannar – bästa leksaken som höll dem ivrigt sysselsatta flera dagar).

20151130_231940

Dinosar invaderar storebrors hemliga julklappslåda

Idag har vi pysslat pepparkakor och klätt grann gran, så sönerna misstänker att dinosaurierna kommer att ställa till en oreda med det under natten. Kanske det kanske… man vet aldrig med dinosaurierna.

SAM_0137

Julpynt och pepparkakor

Pepparkaksdeg är sjukt gott. Så gott att Lillen valde att lämna köket och missa halva baket, för att inte äta upp hela degen sa han. Då tyckte jag synd om honom och menade att han fick ju smaka lite, bara han bakade också. Han återvände till sin degklump, tog den i handen och stoppade in den i munnen. Halva degklumpen försvann in i munnen i en enda tugga. ”Hjälp! Nej!” Skrek jag, men det var försent. Lillen såg skamsen ut och sa att han ju VISSTE att han inte kunde hålla sig. Nå, efter detta lilla missöde blev det bakat traditionella jul-lejon, giraffer och traktorer, ett och annat piratsvärd och flygplan blandas med små söta fjärilar, stjärnor och änglar.

Vi följer min mammas gamla recept som inte kommer att överges i första taget. Det är både enkelt och gott, och degen blir lättarbetad. För den händelse någon vill prova lyder det såhär:

Pepparkakor
2 dl farin
1 dl strösocker
100 g rumsvarmt smör
– finfördela smöret, rör ihop med socker + farin

2 tsk kanel (malen)
1 tsk nejlikor (malda)
1 tsk pomerans (malen)
1 tsk ingefära (malen)
2 tsk bikarbonat 
6 hg mjöl
– blanda de torra ingredienserna

1,5 dl sirap (ljus)
1 dl kaffegrädde
– Rör ner i mjöl- och kryddblandningen
– Rör / knåda ihop med socker & smörblandningen
– Täck med plast och låt stå i kylskåp minst 1 dygn. 
– Ta fram degen i rumstemperatur en timme innan den ska arbetas

För den som är ny till pepparkaksbaken: Kavla ut ganska tunt på mjölat bakbord och tryck ut önskade formar (vi brukar improvisera ganska fritt runt formarna).
Lägg på bakplåt täckt med bakplåtspapper.
Baka i ugn tills de fått lagom färg, ca 200 grader i 3-4 minuter (varmluftsugn ca 180 grader). Gör du väldigt tunna pepparkakor ska de tas ut fortare. 
Låt kakorna svalna på plan yta. 

Nu är det jul igen! Tända ljus. Doften av nybakat. Sockerspeedade barn som klättrar på soffor, väggar och varann. Föräldrar som med skrämselhicka hojtar: ”Nej! Ni får lugna er här bland ljusen och granen! Kuddkrig får ni ha på ert rum tills julen är över!” Barn som muttrar: ”Men där har jag ju mina känsliga porslinsfigurer…” och sedan har kuddkrig där ändå. Kanske efter att ha flyttat undan porslinstomtarna, kanske inte.

De traditionella julförkylningarna har förstås också infunnit sig. De tillhör liksom julstämningen. Vi pimplar vitaminer, äter apelsiner och kryper ner under filtar framför tv’n. Det är onekligen rätt mysigt.

Annonser

Om vardagsmos

Beteende- och samhällsvetare med författarambitioner. Mamma till två barn och (hittills) en bok: "Bland rymdraketer och navelludd - en vardagshjältes betraktelser"
Det här inlägget postades i Familjeliv 2015 och framåt och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s