Hur bra är förskolan egentligen för våra barn?
Här ger en förskolelärare sitt perspektiv på saken. Hon berättar hur dagarna på förskolan faktiskt ser ut, hur lite man hinner med varje barn, hur mycket stress de utsätts för och vilka beteenden det skapar.
Titeln (”Kvalitetstid är mitt värsta ord”) är inte helt rättvisande, även om fenomenet tas upp. Främst är det en saklig framställning av vad barnen behöver, respektive vad som är praktiskt möjligt inom barnomsorgen. Begränsningar i budgetar och lama politiska beslut har skapat en klart försämrad arbetsmiljö för både barn och personal.
Som rubriken anger blir det också bakläxa till moderna föräldrar, deras behov av karriär, egentid och kvalitetstid – medan barnet suktar efter kontakt och behöver vila mer än något annat efter en lång arbetsdag, eller vecka.
Det gör lite ont att läsa.
Fler inlägg från mig om förskolor och barnens arbetsmiljö:
Barngrupperna
De stora barngrupperna
Förskolornas arbetsmiljö
Ja, jag bekymrar mig över stora barngrupper och långa arbetsdagar för små barn. Jag önskar dem mer tid för anknytning med sina föräldrar än tid i barnomsorgen. Jag önskar dem mer tid för nära vuxenrelationer i förskola och skola. Jag bekymrar mig för de ökande diagnoserna barn förses med, baserat på symptom som skulle kunna bero på stress också, i vissa fall. Eller symptom som kanske skulle försvinna i en mer barnvänlig miljö?
Kalla mig konservativ bakåtsträvare om du vill, men jag föredrar något mer heroiskt, typ Barnens Förkämpe.
