Vinterdvala

Efter det intensiva julandet går musten ur familjen.
Juldagen är hos oss en dag för stilla jäsning. Vi hasar runt i pyamas, klunkar kaffe, provar julklappar och småmyser. Ja, lite disk blir det, men i gengäld har vi matrester för en vecka kvar efter julbordet. Vi småler och kryper in under en filt och har det gott. Barnen bygger Lego, gör lerfigurer och roar sig hyfsat väl fram till eftermiddagen när vi måste dra ut dom på promenad av något slag. Regnet strilar. Det blir en kort promenad, mest för sakens skull, men så får det vara.

Vi kryper i ide under mellandagarna också. Ty något stort har hänt. Barnen sover plötsligt hela nätterna! De vaknar inte före 8! Vi föräldrar får en hel natts sömn! Vi svarar på denna frikostiga sömngåva med att stanna uppe senare än vi borde, vakna trötta likförbaskat och gå in i zombiemode. Vi turas om att ge varandra sovmorgon. Idag gick jag upp 10.30. Det är helt galet! Vi har inte sovit så här bra på många år. Ändå svarar kroppen med att vilja ha mer. Sömnkonceptet var bra, känner den. Sova vill vi fortsätta göra, ett par veckor, eller månader kanske. Så vi är långsamma och segstartade, men överlag nöjda mitt i denna dekadens. Fortsätter svassa runt i pyamas hela förmiddagen.

Jo, lite måste vi ju styra upp oss. Med barn i huset blir det ingen heltidsvila. Vi gör dagliga små turer ut i livet för att fylla på förråden av ljus och luft, nya biblioteksböcker och lite mat kanske med. Det har blivit museum och badhusbesök. Sedan snön smälte bort har vi spelat fotboll, kastat frisbee och försökt få en bumerang att komma tillbaka till husse. Lite kurragömma i buskarna och tafatt på kullarna. Det gör inget om det regnar, vi värmer oss snart igen i soffan. För sedan tar vi det lugnt igen. Barnen också, förhållandevis. Lite disco framåt kvällen brukar det bli, lite skutt runt granen eller kuddkrig. Sånt man brukar göra. Men det är långa pauser av relativt lugn. Jag har tittat i modekataloger och läst i en bok. Det var länge sedan. Uppfriskande.

Vi har tänkt lägga tillbaka dygnet nu, i god tid inför jobb-, dagis- och skolstart, men se det vill sig icke riktigt göras. När de borde lägga sig är det visst dags att leka katt och ligga på rygg medan storebror viftar med kattleksaker över magen på en, det fnissas och stökas om i nybäddade sängar. Emellanåt hör man små lyckopip varvat med hysteriskt fnittrande och ett och annat ”Han slickar mig i örat!” och de vaknar såklart inte tidigare nästa dag heller.

Det blir förstås vi som får ta tag i saken, ställa klockan och väcka dom, men det tar emot. Man vill så gärna slicka i sig den där sista droppen fritid, sovtid, egentid. Jullovsledigt behöver vi föräldrar också ibland.

Annonser

Om vardagsmos

Beteende- och samhällsvetare med författarambitioner. Mamma till två barn och (hittills) en bok: "Bland rymdraketer och navelludd - en vardagshjältes betraktelser"
Det här inlägget postades i Familjeliv 2012 och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s