Ju fler kockar…

Köket är husets hjärta sägs det. Nog finns här matlagningsvilja emellanåt. En viss gravitationskraft har också köket på hungriga magar och hjälpvilliga småkottar.

Pannkakor, grönsaksstuvning, bröd och rabarbermarmelad tillagades idag av lätt överentusiastisk familj. Lillen knäckte ägg med stor kraft och klämteknik. ”Tur att allt kom i byttan” citerar han sedan Totte bakar, vilket ofta är sant, men inte alltid. Storebror började bra med brödet, men efterhand blev hjälpen allt vildare. Lillebror var djupt imponerad av storebrors kraftfulla rörande. Tillslut körde han manuell visp med hela armen involverad. Mjöl överallt. Det mesta hamnade dock i lillebrors mage.

Värme uppstår snabbt i kök. Särskilt när pannkakor lagas. Lillebror stod lutad över spisen för att kontrollera att allt gick rätt till, och kanske framförallt för att mamma inte skulle göra någonting utan hans medverkan. Det började svaja lite om honom, och han greppade hårdare tag i visp och slev. Något som kanske inte erbjuder det starkaste av stöd. Bättre då med pappa, som fångade honom strax före värmeslaget, då han höll på att tippa rakt ner i smeten. Man låter sig inte räddas utan protest förstås. Illvråla måste man göra, indignerat, då man nekas rätten att bistå familjen i dess kamp för överlevnad. Droppa vatten i pannan hjälpte lite. Tillräckligt för att ge mer kraft åt protesterna iallafall.

Vi avbröt så aktiviteten för att bada barnen i uppblåsbara barnfamiljspoolen. Vatten är patenterat bra vid överhettning. Lyckliga barn, plaska är alltid kul. Den lille kör runt med en segelbåt och säger resolut brum, brum. Den störste övar intensivt på att ta framtida simmärken. Det doppas huvud och övas undervattenssim. Poolen är drygt 2 meter i diameter, men nog lyckas han simma runt runt. Den lille klappar honom uppmuntrande på huvudet när han dyker upp mellan varven och säger ”duktig, duktig”. Lyckliga föräldrar: så söta barn vi har. Hjälp! Pannkakorna brände visst. Barnen kommer intresserat efter. Note to self: Blöta barn suger åt sig mera mjöl, som omvandlas till klistrig deg. Det blir deg på hela lillen. Det blir ett dopp till.

Annonser

Om vardagsmos

Beteende- och samhällsvetare med författarambitioner. Mamma till två barn och (hittills) en bok: "Bland rymdraketer och navelludd - en vardagshjältes betraktelser"
Det här inlägget postades i Familjeliv 2011 och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s