Semesterhets?

Jag minns min barndoms somrar. Jag minns oändliga stranddagar, med långa om än ganska kalla bad, kladdiga mackor, getingar och sand precis överallt. Jag minns hur jag och min syster ömsom ritade i sanden, skrev bokstäver på varandras ryggar och letade bärnsten i tången. Eller kittlade varann med grässtrån. Små saker, viktiga saker. Gemenskap. Vila. Tid för fantasi, lek och närhet.

Jag minns hur vi kunde gunga hammock i timmar med världens tryggaste mormor nöjt bolmande på cigaretter intill. Det var på den tiden mormödrar fick lov att röka. Hon gjorde det inte inomhus, för vår skull. Jag minns doften som lika trygg och vänlig som mormor.

Jag vet bestämt att vi aldrig åkte på utlandssemester. Vi åkte till mormor istället, det var antagligen minst lika stor lycka. Hos mormor doftade det tall, barren stacks när man gick barfota, och det gjorde man jämt. Man kunde klättra upp på lekstugans tak från ett träd precis intill. Sedan hoppade vi ner från taket och lekte Madicken. Vi åt mormors sockerkaka och drack apelsinsaft. Vi promenerade på ängen och plockade blommor. Vi klappade hästarna i hagen som låg en lagom kvällspromenad bort.

Regniga dagar minns jag yatzyspel, klättrande på våta klippor och skogspromenader doftande av blöt mossa. Ibland åt vi äggtoddy på kvällen. Tände en brasa och spelade kort. Läste böcker, massor av böcker, om andras sommaräventyr.

Regnpromenad


Mamma jobbade stora delar av sommaren. Soliga dagar brukade pappa stoppa in oss i bilen, så att vi kunde åka och hämta henne efter jobbet. Sedan åkte vi till stranden i kvällningen. Det var mysigt, det minns jag. Stranden nästan för oss själva. Svalka, varmt vatten, solnedgång. Minnena doftar jordgubbar och lyser av guldkantad romantik.

Säkert var det tråkiga dagar också. Svagt minns jag tråkiga shoppingturer på dammiga stadsgator, tipslördagar och städdagar. En sommar skrapades det fönster, en annan målades lekstugan och det grävdes potatisland ibland. Inte vad de flesta barn ser som livets höjdpunkter, men samtidigt en del av vardagen som behöver skötas. Ganska trevligt att vara en del av. I efterhand sett en del av livets utbildning.

Säkert var vi gnälliga ibland. Ville väl leva i strandkanten och äta glass jämt. Ändå, det är inte det jag minns. Jag vet att vi inte var på stranden varje dag. Vi hade en plaskpool i trädgården, som kompensation. Det var alltid iskallt att bada första timmarna efter uppspolning, men det var en chans att tävla i vem som var modigast och vågade doppa sig först. Inom kort blev det fullt av gräs och döda insekter trots idogt håvande. Vi håvade ofta, det var ett viktigt uppdrag. Vi brukade försöka rädda humlorna och bjuda dom på sockervatten medan de torkade på ett soligt blad.

Inte ens föräldrarnas irritation från emellanåt ”Nej, jag vill inte ha sand i maten!” eller ”Lek något själva en stund, mamma behöver vila” är något som förmörkar minnena. Tvärtom, det är just sådana minnen som känns mänskliga, verklighetsförankrade och är lite komiska nu i efterhand, när det är jag som är mamma och säger just det där.

Så hör jag om semesterhets, sommarlovsstress. Å ena sidan media och skattehungriga politiker som vill förklara för föräldrar att de inte ska ha dåligt samvete: ”Barnen har det så bra på dagis”. Å andra sidan barnens längtan efter sommarlovet, ledig tid tillsammans. Och föräldrarnas dåliga samveten, för att semestern är så kort, för att man inte hinner göra allt man vill.

Principen blir så fel, på båda hållen. Barn behöver sina föräldrar, faktiskt. Föräldrar behöver spendera tid med sina barn för att lära känna dem, kunna fostra dem. Vi behöver tid för vila, såväl föräldrar som barn. Vi behöver tid tillsammans. Få vara familj. Med all den stilla vanlighet och vardagliga småstökighet som hör till, de korta veckor vi har på oss mellan terminernas intensiva arbetsperioder. Inte är det meningen att vi ska hetsa runt för att pressa in maximal upplevelsefaktor under de där veckorna? Det räcker ganska långt att bara vara lediga tillsammans.

De flesta föräldrar är nog ganska ense om att den här tiden tillsammans kanske inte är den mest vilsamma ändå, just för föräldrarna. Barnen behöver ju -förutom kärlek, uppmärksamhet, tillsyn och fostran- förses med ordentlig mat, frisk luft och motion. Att försöka skolka från något av de där grundläggande behoven lönar sig sällan: hungriga eller sockerspeedade barn, övertrötta barn eller barn som spelat datorspel i timmar är sällan roliga att ha att göra med. Fostran handlar rätt mycket om förebyggande arbete, att reparera skadan i efterhand ger mångdubbelt arbete. Det kan vara värt att investera i sådana klokheter som mat- och sovrutiner, möjliggöra aktivitet och rörelse, avsätta tid för utflykter ibland, begränsa TV och datortid. Och visst måste man styra upp leken här och där, övervaka säkerhet och förmedla rättvisa. Men istället för att se det som ytterligare ett jobb, se det som livet. Uppfostran av dina barn. Dem du valt att sätta till världen. Det är ett värdefullt bidrag till barnens framtid, deras sociala träning. Det är livet som sker just i detta lilla.

Barnen måste inte heller stimuleras hela tiden. Det sägs att kreativitet och fantasi föds ur lite tråkighet. Att ge barnen en härlig barndomssommar handlar nog till största delen om att ge dem lite sommarledigt. Låt dem sitta nära och mysa tills de själva väljer att ge sig iväg på upptäcksfärd. Unna dem sovmorgnar och halva dagar i pyamas. Barfotastunder och en eller annan glass. Ni behöver inte hasta runt mellan alltför många släktbesök och nöjesparker. Ge barnen plats och tid att skapa sina egna minnen. Möjlighet att hitta och landa i sig själva.

Annonser

Om vardagsmos

Beteende- och samhällsvetare med författarambitioner. Mamma till två barn och (hittills) en bok: "Bland rymdraketer och navelludd - en vardagshjältes betraktelser"
Det här inlägget postades i Familjeliv 2011 och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s