Egentid

Plötsligt händer det: alldeles ensam i huset! Mamma dansar på bordet och försöker hinna med sisådär 5 njut-av-din-egentid- projekt på samma gång. Läser Harry Potter med ena handen, dricker kaffe med den andra, slänger mig i hängmattan med en frökatalog och Facebookar på vägen dit. Living on the edge! Det är våldsamt skönt i en halvtimme. Sedan kommer de krypande. Tankarna. De som kan hållas på skönt avstånd i den allmänna ”håll fördämningarna!” stämning som brukar råda, då man är fullt upptagen av vardagskaos.

Så fort jag försöker slappna av dyker dessa fientligt sinnade Tankar upp. De samlar sig i en liten konspiratorisk här och börjar marschera mot medvetandet. Övermannar i lönndom de stackars oförberedda avslappningsmantran som jag i naivt hopp försöker försvara mig med. Viskar ondsint: Har du verkligen tid att ligga där och lata dig? Har inte du något viktigare som behöver göras? Berömda sista ord på den vilostunden. To do listan är oändlig. Nu ligger man där i hängmattan med lite stressat pirr i magen. Ojoj, hur ska vi hinna allt? Kompostvändning och trädgårdsgödsling, fasadmålning och fönsterrenovering, och så var det ju badrummen som helst inte ska bli mer fuktskadade, förresten borde jag kanske passa på att byta de där gamla lakanen? Hmm, tvätten behöver nog sorteras.

Varför slutar det alltid så? Så fort lite egentid vaskas fram växer manin: Nu, nu hinner jag äntligen! Men vad hinner jag egentligen? På en timme kan man t ex sova, eller duscha och piffa till sig lite, eller klippa rosorna, köra ett motionspass eller dammsuga. Inte alltihop.

Det blir såklart inget av någonting. Egentiden är alltför värdefull att slösas på dammsugning och rosbeskärng, det kan barnen vara med om så lär de sig något samtidigt. Hängmattan är alltför bekväm för att överges. Mammor behöver också vila.

Trädgårdsro

Annonser

Om vardagsmos

Beteende- och samhällsvetare med författarambitioner. Mamma till två barn och (hittills) en bok: "Bland rymdraketer och navelludd - en vardagshjältes betraktelser"
Det här inlägget postades i Familjeliv 2011 och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s